Sedan början av 1900 talet har
marknadsföring och försäljning genomgått en mycket stor omställning. Teknikutveckling
och informationsvägar är i dag globala och tillgängliga 24 timmar om dygnet 365
dagar per år. Tidszoner och kulturella motsättningar tenderar att överbryggas
med ökad tillgänglighet av information där budskap om produkter och tjänster
flödar fritt.
Marknadens förändring har på ett
påtagligt sätt påverkat företag och organisationers sätt att föra ut sina budskap.
Oavsett om det handlar om icke-kommersiella organisationers sätt att skapa
ekonomiska möjligheter att hjälpa utsatta grupper i samhället. Företagens
möjligheter att uppfylla aktieägarnas behov av höga utdelningar på
investeringar av riskkapital.
Den
globala konkurrensen har nått ända ut till slutanvändaren.
Konsumentmakt är ett faktum.
Utvecklingen av
tjänster och produkter är allt mer komplexa vilket medfört att fler personer i
organisationen är involverade i besluten vilken vara eller tjänst som skall
användas i företaget. Denna utveckling har även påverkat ”affärsmannaskapet”
och vad en affärsman måste klara av för att vara framgångsrik.
Enligt
nobelpristagaren Milton Friedman skrift om den privata sektorns ansvar ,beskriver
han den som ”The social responsibility of business is to increase its profits”.
Artikeln presenterades 1970 .
Är detta lika aktuellt i dag?
Ja, grunden för företagsamhet är självfallet
att tjäna pengar och vara lönsam. Företaget bör leverera ett överskott som
garanterar överlevnad. För att göra detta måste kundernas behov tillfredställas
med tjänster och varor som passar in i deras vardag.
Under -60 0ch -70
talet präglades vårt samhälle av stark tillväxt och staten var garanten för
socialt ansvar. Detta var framför allt påtagligt i Norden och tillväxtländerna
i Väst Europa. En medveten politisk inriktning och välutbildade tjänstemän var
borgensmän för välfärdens utveckling och det växande utbudet av social service.
Allt finansierat via skatter från företag och den yrkesarbetande parten av
befolkningen.
Gränsdragningen
mellan statens ansvar och företagens behov att tjäna pengar var klart markerad.
Friedman fick sitt Nobelpris för
40 år sedan . Mycket har mycket förändrats under denna tidsperiod. Främst blev
detta uppmärksammat under -90 talets finanskris. Statens finanser räckte inte
till att fortsätta expandera en utökad välfärd. Besparingsprogram sattes in för
att klara av de minskade skatteintäkterna och galopperade utgifter. Allt med
avsikt att fortsätta utveckla vår välfärd och medborgarnas sociala skyddsnät.
Hur påverkar samhällsutvecklingen
kundernas attityd till företagens affärsmannaskap?
Samtidigt som
samhället har gått från att staten skall vara 100 % ansvariga för välfärdens
utförande, till privatisering med hjälp av privata utförare. Ändras även
kundernas syn på företagens ansvarstagande och sociala engagemang. När det
politiska budskapet är att staten skall ta ansvar för vår välfärd på samma sätt
som under de expansiva åren under -60 0ch -70 talet. Men med betydligt mindre
resurser. Samtidigt besparingar enligt ”osthyvelmodellen”, vilket medför att
alla delar i välfärden är kvar men med små eller ringa möjligheter att
genomföra den.
För att klara detta
bjuder man nu in allt fler privata aktörer på en tidigare offentlig finansierad
marknad. Alla medborgare har ännu inte hunnit med i denna sociala omställning.
Plötsligt ställs krav på eget ansvar. En inte alltid så självklar inställning
eller åsikt.
Nuvarande
förändring ställer stora krav på dagens företag vilka skall arbeta på omsorgs
och välfärdsmarknaden. Framförallt gäller det hur man kommunicerar ut sitt
budskap om verksamheten och att det är ok att ”tjäna pengar på
välfärdssystemet”.
Denna tillväxt har
medfört att dagens företag (i Sverige) är allt mer aktiva i engagemang som samhällsfrågor
och sociala åtagande. Åtagande som inte alltid har en direkt koppling till
kärnverksamheten ”tjäna pengar åt aktieägarna”. I en allt högre grad märker man
att företag på olika sätt marknadsför sitt sociala ansvar och åtagande. Vilket på
lång sikt skall hjälpa till att skapa en hållbar ekologisk och social
utveckling.
Vi kan se en utveckling som på flera sätt lyfter fram
företagens profil som ”engagerade i samhällsfrågor”. Frågan man då kan ställa
sig är om den är lika väl förankrad i
företagets affärskommunikation internt ? Eller är det en PR handling som visas
upp på företagens webbsidor för att marknaden förväntar sig detta?
Oavsett vad syftet
är ,kommer kunderna ställa sina förväntningar på leverantören att man lever upp till sina visioner. Samt ger
samtliga anställda möjlighet att föra ut och leva upp tillbudskapet. Detta leder
till att nya konsumentkrav avseende CSR
, ställs på dagens och morgondagens företag.
Intressanta frågeställningar .
- Hur kommer marknadens aktörer(företag – kunder -fackliga organisationer) att
påverkas och utvecklas i framtiden?
- Kommer bedömning av ”affärsmässigt uppträdande” förändras i takt med marknadens och
samhällets utveckling fortskrider? På vilket sätt
- Kommer
synen på etik & moral frågor påverka kundernas inställning till sina
leverantörer och i så fall på vilket sätt?
- Varumärket
är en av de mest betydelsefulla symbolerna för ett företag. Hur kan det
påverkas positivt och negativt när marknaden/kundernas värderingar förändras?
- På vilket
sätt kan företag arbeta med ”etisk revision” och kan det vara lönsamt för företaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar