Att utveckla företagets eller organisationens anställda kan vara en fråga om långsiktig överlevnad.

Det finns nog inte en HR avdelning eller personalansvarig chef som inte säger att " personalen är vår främsta resurs". Det har även gått så långt så att många företag anser att personal och rekrytering av nya medarbetare är en strategisk fråga som behandlas högt upp i företagets beslutshierarki. Vi har även under många år genomfört medarbetarsamtal. Samtalen är många gånger en föreskrift från företagsledning och skall genomföras minst två gånger per år. Medarbetarsamtalet anses på det sättet bli en viktig del av verksamhetsutvecklingen och ett redskap för att nå de mål företaget strävar mot. Genom samtalet har chefen möjlighet att fånga upp idéer som kan vara till nytta i arbetet. Så långt är allt gott och väl. Det finns en undersökning som slår fast att en av de största utmaningarna för chefer är att få personalen att ta ansvar och ställa krav .
I många fall vill jag påstå att grunden till spänningar , missförstånd , konflikter med mera uppstår när olika syn på de roller vi har i organisationen eller företaget. Det är i själva verket inte ovanligt att företagets vision och strategier bara är förankrade i ledningsgruppen eller i företagets styrelse. Det innebär att företagets anställda inte känner igen sig i den funktion i företaget som de är en viktig del av .
Av den anledningen kan önskemål och krav på utbildning och kompetenshöjande åtgärder upplevas som naturliga från de anställda. Men det innebär inte att verksamheten i företaget får någon nytta eller positiv effekt av den önskade insatsen. Plötsligt är intressekonflikten ett faktum . Företaget och anställd har olika syn på vad och vilka kompetenser och kvalitéer som är viktiga för företagets fortsatta verksamhet.
Denna brist på samsyn, kan även leda till svårigheter att identifiera vilka kompetenser som saknas eller är nödvändiga som styrmedel för fortsatt framgång. Men när båda parter är överens om vilka "nyckelkompetenser" som är nödvändiga blir även inventering av de samma enklare att förmedla.
Över tid har företaget rekryterat olika personer med varierande kunskap till företaget. Detta kan innebära att företaget har en stor spridning av nya och gamla kunskaper. Samordning och likriktning av insatser är inte effektivt sätt att arbeta . Nytänkande på detta område är ett måste för att ge anställda en bra motivation och därmed ökad lönsamhet för företaget.
Konsekvensen av denna utveckling blir att utbildnings och utvecklingsprogram måste individanpassas. Förmågan att ta till sig förändringar och utbildningskrav måste anpassas till de anställdas förutsättningar.
Det är i detta ögonblick som företaget måste börja kartlägga vilka förutsättningar som gäller i organisationen. Viktiga frågeställningar som bör belysas och bli besvarade är till exempel,
- Hur ser det arbetsrelaterade beteendet ut ?
- Är aktuella och kommande befattningsprofiler tidsenliga eller behöver dessa genomlysas och förändras ?
- Hur motsvarar nuvarande personal dessa krav ?
- Hur är förmågan hos de anställda att ta till sig nya utbildningar ?
När företaget kan svara på dessa frågor och fler som dyker upp under hand som analysen pågår , kan man lägga grunden för en effektiv intern utbildning av sin personal. Därmed kan man även genomföra bra och verkningsfulla utvecklingssamtal och utbildningsåtgärder som är förankrade i företagets framtida behov och möte de strategiska krav som ökar företagets slagkraft på aktuell marknad.

Vet du vem du anställer ?

Det har i många år varit naturligt att vid nyanställning eller utvecklingssamtal använda någon form av självskattningstest. De test som är mest använda av dagens rekryteringsföretag har sitt ursprung från Myers – Briggs kända mätinstrument. På grund av det allmänna intresset som i dag finns för snabba analyser finns det risk att denna metod blir allt för urvattnad och missbrukad.

Med dagens relativt höga utbildningsnivå är det vanligt att sökande till tjänster på mellanchefs eller till tjänster för nyckelbefattningar konkurrerar med likartad utbildningsnivå eller fackkunskaper inom ett speciellt område. För att skapa möjlighet till någon form av urval som är grundade på andra egenskaper än genomgången utbildning eller fackkunskap , är det naturligt att komplettera processen med någon form av test. Valet blir då i många fall självskattningstest .

I många fall kan detta vara tillräckligt för en anställning . Men när det gäller linje befattningar på ” mellanchefsnivå” eller nyckelbefattningar som omfattar mer ansvar och som på ett påtagligt sätt kan påverka företaget eller organisationens utveckling ,krävs det en mer omfattande test. Ett test som kan ge en djupare återkoppling på kandidatens egenskaper och hur dessa kan påverka företaget / organisationen i negativ riktning. Dagens forskning betonar att prestationstest oftast ger bättre prognos för framgång än självskattningstest.

Det är finns därför ett växande behov från rekryteringsföretag och personalorganisationer att komplettera med djupare analyser för att urskilja viktiga framgångs faktorer ,eller eventuella egenskaper som kan innebära ett framtida problem i stressade eller kritiska situationer. Ett sätt att minska risken för en ”felrekrytering” är att lägga ner tid på en mer avancerad testmetod . Kostnaden för en felrekrytering kan i många fall räknas i 100 000 tals kronor. En kostnad företaget kan undvika genom att välja rätt testmetod när man genomför en anställning .