fredag 16 oktober 2009

Affärsmannaskap – En grå Zon av tyckande och fakta!

Marknaden i ständig förändring.
Sedan början av 1900 talet har marknadsföring och försäljning genomgått en mycket stor omställning. Teknik utveckling och informationsvägarna är i dag globala och tillgängliga 24 timmar om dygnet 365 dagar per år.
Tidszoner och kulturella motsättningar tenderar att överbryggas med ökad tillgänglighet av information där budskap om produkter och tjänster flödar fritt.
Marknadens förändring har på ett påtagligt sätt påverkat företag och organisationers sätt att föra ut sina budskap.
Oavsett om det handlar om icke-kommersiella organisationers sätt att skapa ekonomiska möjligheter att hjälpa utsatta grupper i samhället eller företagens möjligheter att uppfylla aktieägarnas behov av höga utdelningar på sina investeringar av riskkapital. Den globala konkurrensen har nått ända ut till slutanvändaren. Konsumentmakt är ett faktum.

Utvecklingen av tjänster och produkter har blivit allt mer komplexa vilket medfört att fler personer är involverade i besluten om vilken vara eller tjänst som skall användas i företaget. Denna utveckling har även påverkat ”affärsmannaskapet” och vad en affärsman måste klara av för att vara framgångsrik.
Enligt nobelpristagaren Milton Friedman om den privata sektorns ansvar beskriver han den som
”The social responsibility of business is to increase its profits”. Artikeln presenterades 1970 . Är detta lika aktuellt i dag? Ja, grunden för företagsamhet är självfallet att tjäna pengar och vara lönsam. Företaget bör leverera ett överskott som garanterar överlevnad. För att göra detta måste kundernas behov tillfredställas med tjänster och varor som passar in i deras vardag.

Under -60 0ch -70 talet präglades vårt samhälle av stark tillväxt och staten var garanten för socialt ansvar . Detta var framför allt påtagligt i Norden och tillväxtländerna i Väst Europa. En medveten politisk inriktning och välutbildade tjänstemän var borgensmän för välfärdens utveckling och ett växande utbud av social service. Allt finansierat via skatter från företag och den yrkesarbetande parten av befolkningen.

Gränsdragningen mellan statens ansvar och företagens behov att tjäna pengar var klart markerad. Under dessa 40 år sedan Friedman fick Nobelpris har mycket förändrats. Främst blev detta uppmärksammat under -90 talets finanskris. Statens finanser räckte inte till att fortsatt expandera med utökad välfärd . Besparingsprogram sattes in för att klara av de minskade skatteintäkterna och galopperade utgifter för vår välfärd och medborgarnas sociala skyddsnät.

Hur påverkar samhällsutvecklingen kundernas attityd till företagens affärsmannaskap?
Samtidigt som samhället har gått från att staten skall vara 100 % ansvariga för välfärdens utförande. Till privatisering med hjälp av privata utförare. Ändras även kundernas syn på företagens ansvarstagande och sociala engagemang. När det politiska budskapet är att staten skall ta ansvar för vår välfärd på samma sätt som under de expansiva åren under -60 0ch -70 talet. Men med betydligt mindre resurser . Besparingar sker enligt ”osthyvelmodellen” vilket medför att alla delar i välfärden är kvar men med små eller ringa möjligheter att genomföra dem.
För att klara detta bjuder man nu in allt fler privata aktörer på en tidigare offentlig finansierad marknad. Alla har ännu inte hunnit med i denna sociala omställning. Plötsligt ställs krav på eget ansvar . En inte alltid självklar inställning eller åsikt.
Denna förändring ställer stora krav på dagens företag vilka bland annat skall arbeta på omsorgs och välfärdsmarknaden. Framförallt gäller det hur man kommunicerar ut sitt budskap om verksamheten och att det är ok att ”tjäna pengar på välfärdssystemet” .

Denna progression har medfört att dagens företag (i Sverige) är allt mer aktiva och söker engagemang i samhällsfrågor och sociala åtagande . Åtagande som inte alltid har en direkt koppling till kärnverksamheten ”tjäna pengar åt aktieägarna”. I en allt högre grad märker man att företag på olika sätt marknadsför sitt sociala ansvar och åtagande som på lång sikt skall hjälpa till med en hållbar ekologisk och social utveckling.

När vi nu kan se en utveckling som på flera sätt lyfter fram företagens profil som ”engagerade i samhällsfrågor”. Ställer man sig frågan om den är lika väl förankrad i företagets affärskommunikation? Eller är det en PR handling som visas upp på företagens webbsidor för att marknaden förväntar sig detta?

Oavsett kommer kunderna att ställa sina förväntningar att leverantören lever upp till sina visioner samt ger samtliga anställda möjlighet att föra ut budskapet. Detta kan leda till att nya konsumentkrav ställs på dagens och morgondagens företag.

Med ovanstående beskrivning, inläsningsmaterial, kurslitteratur samt och egna självstudier skall ni i Er personliga uppsats ge din syn på marknadens utveckling och kundernas reaktioner från er syn på affärsmannaskap .

Intressanta frågeställningar hur Affärsmannaskapet påverkas av dagens samhälls & marknadsutveckling blir därför.

- Hur kommer marknadens aktörer(företag – kunder -fackliga organisationer) att påverkas och utvecklas i framtiden?
- Kan bedömning av ”affärsmässigt uppträdande” förändras i takt med marknadens och samhällets utveckling fortskrider?
- Hur kommer synen på etik & moral frågor påverka kundernas inställning till sina leverantörer att påverkas och i så fall i vilken riktning?
- Varumärket är en av de mest betydelsefulla symbolerna för ett företag. Hur kan det påverkas positivt och negativt när marknaden/kundernas värderingar förändras?
- Hur kan företag arbeta med ”etisk revision” och varför det kan vara lönsamt för företaget.